Utvalda artiklar

S: Nationalister ska inte f kapa vr kristendom

[ad_1]

SIKT

Debattrerna: Vurmen fr kristna vrden dljer ngot annat

Detta r en debattartikel. Det r skribenten som str fr sikterna som frs fram i texten, inte Aftonbladet.

Foto: TT (Montage)

Vi som kristna mste bjuda motstnd mot dem som vill lgga beslag p vr tro fr politiska ndaml som ligger lngt frn trons eget budskap om medmnsklighet och solidaritet, skriver Ingalill Dahlgren-Nyberg och Anna Ardin.

DEBATT. Fr oss som kristna finns det inget vrde i samhllet som r viktigare n krlek till sin nsta och att st upp fr de utsatta.

Drfr r det frst lockande att gldjas vid nyheten om att det skett en dramatisk kning av antalet svenskar som sger sig vilja satsa p ett samhlle med kristna vrden.

Det r nmligen vad statsvetaren Magnus Hagevi visar i en underskning frn Surveyinstitutet som slpptes i mars.

Men samma underskning visar ocks att antalet svenskar som identifierar sig som kristna inte har kat, och det finns en stark samvariation mellan att vilja se mer kristna vrden och att efterlysa en mer restriktiv flyktingmottagning.

Samma tendens terkommer inte i den grupp som faktiskt identifierar sig som kristna. S vad r det som pgr?

Vi ser en mycket farlig utveckling dr definitionen p vad det innebr att vara kristen r p vg att tas ver av ett alltmer frmlingsfientligt sprkbruk. Vi som kristna mste bjuda motstnd mot dem som vill lgga beslag p vr tro fr politiska ndaml som ligger lngt frn trons eget budskap om medmnsklighet och solidaritet.

Det r frsts lockande att nd tolka detta som ett tecken p att fler har ftt upp gonen fr kraften i det kristna budskapet. Men Hagevi r tydlig med att det tyvrr saknas std fr en sdan tolkning.

Denna nya vurm fr kristna vrden hos mnniskor som inte sjlva kallar sig kristna r bara det senaste exemplet i en lng rad av nyordsbildningar som syftar till att legitimera en uppdelning mellan mnniskor.

I detta fall anropas frestllningar om ett kulturarv som definierar ut ett vi mot ett frmmande dem.

Den lngtan som mnga i dag knner efter gemenskap r likvl kta och vrdefull. Skert finns det hos mnga en knsla av att det har blivit allt lngre frn hjrta till hjrta i samhllet, men idn om att det r infldet av nya mnniskor till Sverige som gr oss till frmlingar fr varandra, r i grund och botten frfelad.

Den levda erfarenheten sger oss att sjlsfrnder kan fdas med en halv planet emellan, medan andra kan fdas p samma gata och aldrig vervinna ett frmlingskap fr varandra.

Det som har hnt r att samhllet har slitits isr och en grundtrygghet har frsvunnit fr alltfr mnga mnniskor. Samtidigt har allt fler rskullar av unga vuxna lmnat skolan med smre frutsttningar att ta sig an livet n vad tidigare generationer haft.

De har ocks tvingats stta sina liv p paus p grund av bostadsbrist eller en otrygg, dligt betald och krvande jobbsituation som frsvrar fr att bilda familj och planera livet lngsiktigt.

Samtidigt har mnga ldre gtt frn ett lngt arbetsliv och in i fattigdom och ovisshet nr vrden krackelerar och pensionerna har prioriterats ner frn den politiska dagordningen i rtionden.

Resultatet har blivit en utbredd knsla av desillusion infr de lften som vi lnge har tagit fr givna, att vrt recept p framgng som samhlle r att vi tar hand om varandra, och att solidaritet lnar sig.

Men cynism r ett dligt sllskap nr man vaknar i vargtimmen. Alla behver en knsla av sammanhang och tillhrighet. Men det gr oss till lovligt byte fr populister som utlovar kulturell pnyttfdelse och nationell gemenskap, och dessutom har snabba och enkla svar nr skulden ska frdelas: Det r muslimernas fel. Det r judarna, eller katolikerna, kulturmarxisterna eller hbtq-personerna.

Kort och gott, de andra som har urholkat de gamla vrdena som en gng band oss samman.

Att sparka mot andra mnniskors rtt att lska vem de vill, kommer inte att ge oss tillbaka en fungerande sjukvrd. Vi stadkommer bara en djupare reva i samhllets vv nr vi hetsar mot vra kusiner i tron i stllet fr att verka fr ett samhlle dr ingen hamnar p efterklken.

Kristen tro fr inte reduceras till utanpverk och plattityder. Det r vrt kall att kritisera det krlekslsa i vrlden, vare sig det manifesterar sig i konvertiter och hbtq-personer med anknytning till Afghanistan som p skakiga grunder nekas asyl, eller LSS-berttigade vars grundlggande rttigheter krnks.

Den nya hgern gr allt fr att framst som folklig, fr att ka den egna legitimiteten. Drfr ltsas Jimmie kesson vurma fr det socialdemokratiska folkhemmet samtidigt som hans parti vill bilda ett block med de hgerpartier som slde ut sjukvrden, slppte in storfretagen i skolan och urholkade arbetsrtten.

Kristna vrden har av den nya hgerrrelsen reducerats till ett kodord fr det Sverige dr minoriteter inte ska f plats. Ingen kristen borde acceptera detta.

Anna Ardin, frbundsstyrelseledamot Socialdemokrater fr tro och solidaritet
Ingalill Dahlgren-Nyberg, frbundsstyrelseledamot Socialdemokrater fr tro och solidaritet

? Hng med i debatten och kommentera artikeln
gilla Aftonbladet Debattp Facebook.

Related posts

Instagram som plattform för att prata psykisk ohälsa

admin

Misstnkt storbedragare tros ha lurat till sig 1 miljon via bluffannonser

admin

Rrande bilden p Erik Hgosta och Isac Lagerlf har blivit viral

admin

Leave a Comment